Jag ska upp tidigt imorgon men jag kan inte sova. Min pojkvän har sovit i nästan två timmar nu, hatar att det alltid är jag som har svårt att sova haha…
Jag har kollat på ett avsnitt på ”En unge i minuten” och längtar jättemycket efter vår lilla kille. Samtidigt är jag väldigt rädd dock. Enda sen ultraljudet igår känns allting på ett annat sätt. Kanske inte verkligare men det känns mer ”så här är det”. Jag förstår det inte men jag vet att det kommer hända. Det är väl inte konstigt att vara rädd? Rädd behöver inte bara vara en dålig känsla, för mig är det lite samma känsla som förväntansfull just nu. Jag är så lycklig och varje gång jag känner sparkar blir det mer tydligt att det faktiskt är sant. Jag ska bli mamma! Den finaste gåvan i hela världen och jag ska få den! Jag ska få en son tillsammans med min fina pojkvän som jag älskar så mycket. Vi klarar verkligen detta men det går ändå inte att sluta vara rädd. Men jag förvandlar rädslan till en positiv rädsla och då känns det mycket bättre. Med honom i vårt liv kommer allt bli snäppet bättre, det är jag säker på och resten spelar ingen roll.
Jag gick idag in i vecka 21. De resterande veckorna kommer bestå av mycket skola och plugg, det kommer nog vara tufft ifall hormonerna inte håller sig i schack, men jag håller tummarna att min graviditet fortsätter på samma spår som den gjort, helt underbar!
Men nu är vi hungriga jag och lillkillen. Frågan är om det är värt att kliva upp och äta något för att sedan bli ännu piggare? Det är inte bara jag som är vaken, det är bebis också! Förstå att jag aldrig är ensam längre, tänk att jag har en liten en med mig överallt. Tänk att när han kommer ut kommer han känna igen min röst, för han hör den varenda dag. Detta är så fantastiskt så det finns inte. Alla som varit gravida förstår. Dock önskar jag att alla förstod. För det är så fint. Något som slår mig ibland är dock att jag ”glömmer bort” att jag faktiskt är gravid. Då när jag sedan ”kommer på det” kan jag inte hålla mig för att le inombords. Kanske låter konstigt att jag glömmer det, men även fast jag tror det så tänker jag inte på det hela tiden 😉 ibland kommer saker emellan.
Vi håller på funderar över hur vi ska göra med vår lägenhet. Vi bor i en etta men känner inte riktigt att vi behöver flytta ut förrän om kanske ett år. Den är på 48 kvadrat och det finns plats för det som behövs. Den ligger perfekt, sju minuter tar det att gå in till stan. Jag kommer nog uppskatta det senare när jag kommer vara hemma med den lilla och O jobbar. Vi håller på funderar vilka möbler vi ska byta ut och vad vi ska köpa mer. Förvaring är något vi förstått som kommer behövas till fullo, därför har vi inhandlat två höga byråer i malm-serien från Ikea. Tvbänken och vår sängstomme går i samma serie och därför tänkte vi att det är smartare att köpa mer möbler av samma serie som vi då kan ha i vår framtida bostad. Jag tror det blir jättebra här hemma tillslut. Så klart blir det mer pill osv när vi bor litet men det är går nog bra. Båda vill ha ett hus längre fram med det får dröja några år innan den drömmen går i uppfyllelse. Man vill att ens barn ska växa upp i ett hus, faktiskt. Speciellt när både jag och O gjort det. En grön gräsmatta att kunna springa ut på utan att oroa sig över andra är guld värt.
Nej nu måste jag sova. Jag brukar sova för länge sedan i vanliga fall så detta är lite små jobbigt. Visserligen kommer det nog vara jobbigare i sommar när han kommer ut, men det är nog en annan sak iallafall 😉
Godnatt från mig och mina tankar, haha
