Min magkänsla är konstig eftersom ingen vet om vår hemlighet. Vi är vettskrämda samtidigt som allt känns otroligt rätt. Sen den 6 november har vi vetat om den lilla i magen och det går inte en stund utan att jag funderar över framtiden.
Att klara studenten nykter är en piece om cake om man jämför med det andra som kommer hända. Så lyckligt lottat som har han, vi klarar allt tillsammans.
Vårat liv kommer förändras helt och vi kommer helt plötsligt rätta oss efter en annan, det kommer finnas någon som betyder mer än oss själva. Jag är väl inte konstig som är lite rädd? Jag menar, jag är ju bara 17.
