Svårt att sova

Enda sedan jag misslyckades med uppkörningen har jag haft så himla svårt att somna på nätterna. Det går bara inte och ungefär det enda jag tänker på är – varför gjorde jag inte bättre ifrån mig? Vad var det exakt som gjorde att jag ligger här utan ett körkort? Så jäkla konstigt att jag tar det så himla hårt, inte vet jag om det är alla gravidhormoner som förvärrar känslorna, men det är verkligen inte roligt.

Men så slog det mig nu när jag ligger här och inte kan sova igen, anledningen till att jag har tagit det så hårt är för att jag tidigare aldrig misslyckats med något riktigt. Jag har aldrig blivit missnöjd över något inom skolan, alltid fått rätt bra betyg, aldrig fått F på ett prov ens. Det har alltid gått bra och jag har aldrig behövt känt så som jag känner nu. Det låter sjukt och jag skryter absolut inte, men jag tror att eftersom jag tror bra om mig själv eftersom jag tidigare alltid lyckats med det jag gjort, så blev det här jättejobbigt för mitt nu dessutom -gravidpsyke. Jag är så arg på mig själv, fastän det är en relativt värdslig sak. What is wrong with me?! Känner jag…

Jag behöver verkligen bebis på utsidan så jag får komma på bättre tankar och lägga kortet på sidan i några veckor. Jag tror det skulle vara nyttigt för mig nu. Älskade bebis lyssna på din mamma, kom ut snart. Jag vill inte vara gravid länge till.