Säger upp mig

Vi har haft en jättebra dag tills typ kl 15. Då byter jag blöja på Vilma i badrummet och stannar sedan där i kanske 5 minuter för jag ”pratar” och gullar med henne. Emanuel var så nöjd i vardagsrummet ändå. Sen kommer jag in och ser att han har målat med jättemycket bläck på den ljusgrå tapeten i vardagsrummet, strax ovanför nackkuddarna så det kommer inte gå att täcka eller få bort på något sätt. Han måste ha snott pennan utan att jag såg när jag höll på greja i byrån i sovrummet. Jag vill säga upp mig som mamma och flickvän. Oscar har inte sett det ännu och något säger mig att han kommer reagera mer när han ser det, än när han fick höra det.. Så himla nytapetserad vägg….. 😩 nä fyfan. Nu sitter vi alla i köket och väntar på att Oscar kommer hem från jobbet. Kan dock dröja då dom har möte. Men jaja. Jag är arg på mig själv så orkar inte vara glad och peppig mot Emanuel. Det är synd om han men fan om mig med… Har samma känsla som när jag faila uppkörningen. Den känslan SUGER

Blä

Tur båda är nöjda iaf. Emanuel leker med leran och Vilma bara chillar i min famn.